Sårad Ängel

Det är lite synd att lovet blev som det blev. Eller i alla fall som den tjugosjunde blev.. Det med M och allt. Det var inte vad jag ville. Jag får väl leva med det. Har i alla fall haft stöd runt omkring mig. Som bryr sig. Som hjälper. Och sådant känns så himla bra. Även om man känner att ma är helt ensam och hela jordens befolkning har gaddat ihop sig mot en så stämmer det inte riktigt till hundra procent. Sedan finns det såklart saker att se framemot med. Många helger framöver kommer vra fullspäckade med rolig badminton. Seda blir det väl kanske lite annat däremellan med ;)

Hoppas på att åka med som ledare till Svenska cupen i vår med. Bara den inte krockar med körresan.. vilket lyxproblem det hade varit i så fall.. Men troligen blir det resan. Paris är ju inte helt fel precis. Har aldrig varit där men det känns om ett kul ställe. Eller vad ska man kalla det? Någon som varit där? Lite nyfiken är man allt på vad staden har att erbjuda..

Skola på torsdag med. Kanske bra att återgå till vardag igen. Det kan vara det man behöver ibland. Någonting att tänka på.


hehe.. jag är sjukt lik min bror.. ser ut som en mupp ju..