Stressigt värre
Jag vill inte känna det. Men det gör jag. Stressen kommer åkande mot mig som ett lokomotiv i en miljard kilometer i timmen och vad gör jag åt det? Sätter mig och bloggar. Är det så himla smart tänker jag då.
Mina tankar vandrar fram och tillbaka när det gäller om jag ska utnyttja denna lediga söndag och slappa eller om jag ska börja plugga till det hemska provet som ska äga rum på fredag. Kemi är det. Jag kommer knappt hinna läsa nästa vecka för varje kväll från klockan fem ska det vara en vårkonsert med kören. Det känns inte som om de kommer så särskilt lägligt.
Jag får panik. Samtidigt försöker jag skriva av panikkänslorna. Därför sitter jag här. Jag intalar mig själv att det snart är sommarlov. Då får jag vila. Får ta en dag i sänder. Efter det här provet kommer ungefär ett stort till i veckan men sen är det inte mer. Till sommaren är jag fri. Jag kan få andas. Utan att veta att jag har ett jobbigt prov som ska göras dagen därpå.
Sommarlovet kommer lägligt. Det gör det alltid. Som ung behöver man ett långt lov. Som äldre med för den delen. Men kanske kan man hantera stress bättre som äldre? Annars är det olika mellan person till person och man klarar helt enkelt av det olika bra. Jag är inte jättebra på att hantera det. Jag agerar på fel sätt. Gör fel saker. I slutändan blir det dock okej ändå så det kanske funkar som det gör nu.
Men alltså. Inte drabbas av panik när det snart går mot lov. och direkt efter skolavslutingen har jag ju till och med den fina möjligheten att få åka med min familj till Grekland. Det ska bli underbart. Sol. Lugn. ledig. Lov.
Jag längtar.
Mina tankar vandrar fram och tillbaka när det gäller om jag ska utnyttja denna lediga söndag och slappa eller om jag ska börja plugga till det hemska provet som ska äga rum på fredag. Kemi är det. Jag kommer knappt hinna läsa nästa vecka för varje kväll från klockan fem ska det vara en vårkonsert med kören. Det känns inte som om de kommer så särskilt lägligt.
Jag får panik. Samtidigt försöker jag skriva av panikkänslorna. Därför sitter jag här. Jag intalar mig själv att det snart är sommarlov. Då får jag vila. Får ta en dag i sänder. Efter det här provet kommer ungefär ett stort till i veckan men sen är det inte mer. Till sommaren är jag fri. Jag kan få andas. Utan att veta att jag har ett jobbigt prov som ska göras dagen därpå.
Sommarlovet kommer lägligt. Det gör det alltid. Som ung behöver man ett långt lov. Som äldre med för den delen. Men kanske kan man hantera stress bättre som äldre? Annars är det olika mellan person till person och man klarar helt enkelt av det olika bra. Jag är inte jättebra på att hantera det. Jag agerar på fel sätt. Gör fel saker. I slutändan blir det dock okej ändå så det kanske funkar som det gör nu.
Men alltså. Inte drabbas av panik när det snart går mot lov. och direkt efter skolavslutingen har jag ju till och med den fina möjligheten att få åka med min familj till Grekland. Det ska bli underbart. Sol. Lugn. ledig. Lov.
Jag längtar.
Kommentarer
Trackback
